Människor med normbrytande funktionsvariationer bidrar till samhällsutvecklingen. Det är ett faktum. Bevisat av anekdoter om inflytelserika människor med normbrytande funktionsvariationer. Som den internationellt erkända klimataktivisten Greta Thunberg eller min kusin Julia som inte kan tala och just därför har gjort mig till en ”fenomenalt bra lyssnare” (citat min vän Emmelié). Bevisat av forskning som visar att funktionsinkluderande företag är innovativare och lönsammare. Bevisat av att 182 av världens 195 länder och EU har förpliktat sig till att följa funktionsrättskonventionen och därmed erkänner just det (se Konventionens inledning, m).

Ändå får många människor med normbrytande funktionsvariationer i hela världen inte rätt förutsättningar för att kunna bidra. Det är en tragedi för samhällen och för individer. Funktionsrättskonventionen är en verktygslåda och en vägledning för att förändra det och används av många organisationer och företag. För mig är den alltid närvarande när jag förbereder mina utbildningar.

Det är någonting speciellt med funktionsrättskonventionen. Det beror på att människor med normbrytande funktionsvariationer, funktionshinder- och funktionsrättsorganisationer och andra aktörer i civilsamhället har varit i hög grad delaktiga i utformningen. Det är konventionen som har snabbast antagits av en övervägande majoritet av världens länder och den första internationella konventionen som även EU har förpliktat sig till att följa (vilket i fackspråk heter ratificera). Funktionsrättskonventionen har arbetats fram mellan 2002 och 2006. Under tiden har tillgängligheten på möten kontinuerligt utvecklats och förbättrats i takt med att den tekniska utvecklingen. Det är en förebild för alla verksamheter: Tillgänglighet är en färskvara och en process med oändlig potential till utveckling.

Sverige har 2009 förpliktat sig till att följa funktionsrättskonventionen. Det innebär att regeringen, funktionshinderorganisationer och andra aktörer i civilsamhället regelbundet skriver rapporter till FN. FN granskar och kommenterar rapporterna. Till exempel har Sverige fått beröm för sin diskrimineringslagstiftning, men också tagit del av oro över undantaget för mindre företag. Som följd har undantaget slopats. Andra områden där Sverige har enligt FN förbättringsbehov är annan lagstiftning, resursfördelningen och likvärdigheten över landet. Alla som är insatta i funktionshinderfrågor är överens om att Sverige har kommit långt, men att det också finns mycket att göra. Men vad exakt som ska göras, när och hur finns det många åsikter om. Funktionsrättskonventionen och de tillhörande kommentarerna är därför värdefulla vägledningar.

Men du som läser det här sitter kanske inte i regeringen. Och du undrar kanske huruvida funktionsrättskonventionen är viktig för just dig… Vill du att samhället blir bättre? Människor med normbrytande funktionsvariationer bidrar till just det. Om du bidrar till att funktionsrättskonventionen förverkligas i varje sammanhang där människor med normbrytande funktionsvariationer är skapar du rätt förutsättningar till det. Och det är antagligen i nästan varje sammanhang där du befinner dig. 20% av alla människor i Sverige har en normbrytande funktionsvariation, så även om du kanske inte är medveten om det finns de på din arbetsplats, i din förening och bland dina grannar.

Därför bestod min adventskalender 2020 på Instagram och LinkedIn av presentationer av olika delar i funktionsrättskonventionen. Medan konventionen alltid har varit en implicit del av mina utbildningar kommer den framöver bli mer utpräglad och klart uttalad i alla mina utbildningar.

Vad kan du göra för att sprida mer kunskap om funktionsrättskonventionen?

Källor och mer läsning