Skip to content

Reflektioner om delaktighet

Kugghjul i olika färger

Min vision är ett samhälle där funktionsvariationer inte längre inskränker delaktigheten. Ökad delaktighet har positiva effekter för individens engagemang och självkänsla. Det hjälper individer att växa. Samtidigt behöver vi vara medvetna om att ökad delaktighet är eftersträvansvärd för hela samhället. Delaktiga människor bidrar till samhället. När de jobbar betalar de skattepengar, när de röstar stärker de demokratin, när de engagerar sig i föreningar hjälper de andra. När det utvecklas anpassningar och hjälpmedel uppstår smarta innovationer som hela samhället har nytta av. Att främja delaktighet är inte välgörenhet utan en win-win-win-situation.

Men äkta delaktighet kan bara uppnås när människor också har rättighet att välja bort delaktighet. När man som jag kämpar för att ta ner de strukturella hindren som inskränker delaktigheten kan det vara en utmaning att se när individer sedan väljer att inte använda sig av sina möjligheter. En gång slängde en kvinna med intellektuell funktionsnedsättning sitt röstkort och min första tanke var – hon har inte förstått vad valet innebär, personalen (inklusive jag) har inte gjort sitt jobb och förklarat på ett sätt som hon förstår. Jag blev ledsen och upprörd och för ett kort stund funderade jag på att prata med henne igen. Men som tur var hejdade jag mig och insåg att jag inte har någon som helst rättighet att ifrågasätta hennes val. Självklart får hon bestämma sig för att inte rösta och jag får inte utgår ifrån att detta val beror på att hon inte visste bättre. Verklig delaktighet innebär att individen har rätt till att bestämma när, var och på vilka villkor den vill vara delaktig. Verklig delaktighet som resultat av fria val är förutsättningen för win-win-win-situationen.

I mina föreläsningar brukar jag prata om att delaktighet består av tre delar: En förståelse för att man är en del av ett större sammanhang, en känsla av tillhörighet och en aktiv handling (oavsett hur liten eller stor den är). Delaktighet omfattar hela personen. Därför behöver vi, som vill främja delaktighet, också jobba med samtliga aspekter: Vi behöver skapa kognitiv tillgänglighet som gör det möjligt att förstå, vi behöver förmedla känslan av tillhörighet och vi behöver skapa fysisk och kognitiv tillgänglighet som gör aktiva handlingar möjliga. Jag vet att det fortfarande finns mycket att göra och i exemplet ovan var min första reaktion att skylla på en yttre bristfällighet. Istället behöver jag kunna hålla två tankar samtidigt i huvudet: Ja, det finns mycket kvar att göra. Men, vi har också kommit långt och för att säkerställa att vi inte skjuter förbi målet behöver vi acceptera när personer gör valet att inte vara delaktig.