Några slutord till EU:s mångfaldsmånad med fokus på neurodiversitet

Idag, 31 maj 2021, avslutas EU Diversity month – EU:s mångfaldsmånad som jag har ägnat åt neurodiversitet, ett paradigm som undersöker hjärnans och nervsystemens olika sätt att fungera och ifrågasätter varför vissa sätt att fungera anses vara bättre än andra. Jag har hållit flera kurser om NPF, ett webinar om autism och sociala interaktioner, två föreläsningar om NPF i skolan och en helgworkshop om neurodiversitet.

En röd tråd i allt det arbete har varit att lyfta fram forskare som själva har autism eller ADHD. Det är röster som saknas i stora delar av forskningen och det är otroligt berikande, inspirerande och värdefullt att lyfta fram forskning som sticker ut i det avseendet. De visar till exempel att det inte är människor med autism som har svårigheter att kommunicera, utan att det handlar om ett dubbelriktat problem: Människor med autism har det svårare att kommunicera med människor utan autism – och människor utan autism har det svårare att kommunicera med människor med autism.

Jag har under den här månaden även gått en universitetskurs om integreringen av sociologisk, psykologisk och biologisk forskning inom Disability Studies. Även det har varit otroligt berikande, inspirerande och värdefullt. Att titta på ett fenomen med olika linser fördjupar ens förståelse av de mänskliga biologiska, psykologiska och sociala olikheter som utgör vår mångfald. Det blir också en nyckel för att på djupet kunna ifrågasätta vilka konsekvenser dessa olikheter ska ha för olika individer och för samhället i stort. När biologiska och psykologiska skillnader i hur människor fungerar definieras som svårigheter hos en viss grupp leder det till sociala utanförskap istället för att man undersöker möjligheter till inkludering. En integrering av biologisk, psykologisk och sociologisk forskning inom Disability Studies kan leda till en ökad förståelse för olika funktionssätt, en ökad acceptans och en bättre utformning av samhällsorganisationen som passar allas funktionssätt utan att nonchalera de faktiska svårigheter som kan vara en följd av normbrytande funktionsvariationer.