Främja delaktighet genom att lyssna

Människor med funktionsvariationer har rättigheten till att vara aktiva deltagare i samhället. Låt oss tillsammans se till att detta äntligen blir verklighet!

I sin biografi ”En annorlunda barndom” beskriver Iris Johansson att hon skulle placeras på en institution [1]. Både hemma och i skolan kunde hon knappast göra sig förstådd, lyssnade oftast inte och hade aggressiva utbrott mot sig själv och andra – på grund av sin autism. Idag är hon en efterfrågad kursledare, föreläsare och coach samt författare till två självbiografier. Hur kunde den fascinerande utvecklingen ske?

Individualiserat stöd

Iris har fått mycket individuellt anpassat stöd från både sin far och vissa lärare. De anpassade sina krav till hennes förmågor och såg hennes potential. De lyssnade på hennes kloka frågor som dök upp bland alla virriga meningar.
Iris Johanssons autism innebär att hon upplever världen, sig själv och människor runtomkring sig på ett annat sätt och att hon kommunicerar på ett annat sätt än andra. För att förstå det krävs det inkännande och tålamod.

Kunskap och rättigheter

Idag, ett halvt sekel senare, har vi mer kunskap om autism och andra funktionsvariationer. Kunskapen möjliggör en större förståelse och bättre anpassat stöd och människor med funktionsvariationer behöver inte längre vara lyckligt lottade att ha inkännande människor i sin närhet. Deras rättigheter att bli respekterade och accepterade som de är, samt till att vara delaktiga och inkluderade i samhället är idag fastslagna bland annat i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som undertecknades av Sverige 2007.
Om man dock tittar på livsvillkoren som människor med funktionsvariationer lever i kan man undra vart den kunskapen tagit vägen.

Problem

Studier och redovisningar visar nämligen att personer med funktionsvariationer möter flera problem som är symtom på och/ eller orsaker till brister i delaktighet. Dessa är några exempel:

  • 2014 var de flesta vallokaler inte fullständigt tillgängliga, trots att det bara hade behövts små åtgärder [2]. Även i år är den digitala tillgängligheten på partiernas webbplatser bristfällig [3].
  • Personer med funktionsvariationer har sämre hälsa än den genomsnittliga befolkningen vilket i många fall beror på hinder och brister inom vården [4].
  • Den rådande bostadsbristen går också ut över personer som behöver speciella anpassningar för att kunna bo i sin egen lägenhet, till exempel när nya bostäder inte är tillgängliga [5] eller när långa väntetider på bostäder med särskild service förekommer [6].
  • En bristande samläsning i skolor resulterar i dålig förberedelse för arbetsmarknaden [7].

Det är en skandal att delaktigheten inskränks på så många områden. För att alla ska få de chanserna som Iris fått borde samhället lyssna på människor med funktionsvariationer: Vilka insatser krävs för att de ska kunna uppleva delaktighet i samhället?

Det är dags att förverkliga de mänskliga rättigheter som alla oavsett funktionsförmåga har.

Aline Groh

 

Källor

[1] Iris Johansson (2007) ”En annorlunda barndom” Stockholm.

[2] Myndigheten för delaktighet (2014) ”Val på lika villkor?” Hämtad från: http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/rapporter/2014/2014-15-val-pa-lika-villkor.pdf

[3] Funka (2018) ”Politiskt kaos” Hämta från: https://www.funka.com/om-funka/nyheter/sv/politiskt-kaos/

[4] Funktionsrätt Sverige (2017) ”Jämlik hälsa och vård efter behov” Hämtad från: http://funktionsratt.se/vara-fragor/jamlik-halsa/

[5] Funktionsrätt Sverige (2016) ”Sverige bygger – men inte för alla” Hämtad från: http://funktionsratt.se/sverige-bygger-men-inte-for-alla/

[6] Socialstyrelsen (2013) ”Lång väntan på kontaktperson” Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013mars/langvantanpakontaktperson

[7] FUB (2018) ”Ge fler chans till samläsning – debattartikel” Hämtad från: http://www.fub.se/om-fub/aktuellt/nyheter/ge-fler-chans-till-samlasning-debattartikel