Delaktighet – vad betyder det egentligen? Tre avgörande delar

Alla länkar öppnas i en ny flik.

ParsCapere – mitt företags namn – är latin för delaktighet och beskriver min vision: att alla människor upplever delaktighet i samhället oavsett funktionsförmåga. Jag jobbar för visionen genom att sprida kunskap och inspiration om hur vi kan bemöta människor med funktionsvariationer och främja deras delaktighet.

Men vad betyder delaktighet egentligen? Det finns en uppsjö av olika definitioner och konceptualiseringar som delvis liknar sig och delvis skiljer sig åt. Detta beror på att delaktighet är ett brett begrepp som används i olika sammanhang. De två områden i vilka begreppet används mest är kriminalitet – att vara delaktig i ett brott – och funktionshinder – att personer med funktionsvariationer är delaktiga i samhället i stort och i olika samhällssfärer. I artikeln ska jag bara fokusera på det sistnämnda sammanhanget. Men även inom funktionshindersammanhanget finner man en stor mängd definitioner som också behövs då begreppet är användbart i olika användningsområden och utifrån många perspektiv.

I den här artikeln vill jag presentera några definitioner av delaktighet samt analysera den ordagranna betydelsen för att öka förståelsen bakom begreppet och dess användning.

Vad hittar vi i (upp)sjön?

En vanlig definition av delaktighet är att alla har lika rättigheter och skyldigheter och lever på lika villkor som alla andra. Den definitionen hittar man exempelvis i politiska styrdokument både på en allmän nivå och i särskilda områden som arbetsmarknaden, fritid, utbildning mm. Den formulerar ett tydligt mål vars innebörd är dock föränderligt och anpassningsbar till samhällsutvecklingen. Perspektivet bakom definitionen är riktat mot samhället.

Andra definitioner av delaktighet intar ett mer individuellt perspektiv och fokuserar till exempel på inflytande över ens livssituation och viktiga beslut. Men även att visa initiativ och engagemang är aspekter som tillhör begreppet delaktighet. Dessa definitioner hittar man i forskning och pedagogiskt material. Ibland definieras delaktighet som tillgänglighet men den definitionen har fått kritik då tillgänglighet förstås mestadels snarare som en förutsättning för delaktighet.

Del-aktig-het och participation

Alla definitioner är relaterade till varandra men prioriterar olika beroende på perspektiv och användningsområde. För att få en förståelse för sammanhanget mellan de relaterade definitionerna har jag gjort en enkel språklig analys av ordets betydelse. Jag ska börja med beståndsdelarna: del-aktig-het. Då ordet slutar på -het beskriver delaktighet ett tillstånd. del-aktig betyder att likna en del. Delaktighet beskriver alltså ett tillstånd i vilken man är som en del av något större.

En synonym till delaktighet är participation vilket kommer från det latinska pars capere. Pars betyder del eller andel. Capere kan översättas med att fatta och har därmed flera betydelser: att gripa, att förstå och att gripas av en känsla. Delaktighet beskriver ett tillstånd av att vara som en del av ett större sammanhang. Men att vara som en del av något större kan alltså innebära olika saker: att gripa sin del, att förstå att man är en del och att känner att man är en del.

Låt mig ta ett exempel för att förtydliga detta. Exemplet handlar om en person, Anna, som är delaktig i ett samhälle. Det kan medföra tre saker: För det första kan hon gripa eller ta sin del. Som del av samhället har Anna medborgerliga rättigheter som rätten att rösta i ett politiskt val. Jag tar det som exempel eftersom det är aktuellt just nu och är ett område där delaktigheten är inskränkt på flera olika sätt: Partiernas hemsidor har inte varit tillgänglighetsanpassade för olika behov och vallokaler har varit otillgängliga. Följaktligen är valdeltagandet bland människor med funktionsvariationer lägre än i resten av samhället. Dessutom vet många inte att svenska personer med vissa funktionsvariationer inte hade rösträtt förrän 1989. I hälften av alla EU-länder, bland annat i Tyskland, är deras rösträtt fortfarande inskränkt. Men tillbaka till exemplet: Anna kan dra nyttja av eller om nödvändigt hävda sina rättigheter som svensk medborgare och kan rösta i valet. Om Anna sitter i rullstol och det finns trösklar i vallokalen kan hon behöva hävda sina rättigheter och kräva hjälp för att kunna rösta. Delaktighet kan alltså betyda att man aktivt engagerar sig för att vara en del av samhället. I verkligheten behöver människor med funktionsvariationer många gånger vara mer aktiva än andra, även om det inte ska vara så. För så länge de behöver anstränga sig mer, lever de inte på lika villkor som andra.

För det andra kan man förstå och begripa att man är en del. Det kan innebära att man har kunskap om medborgerliga rättigheter och medvetenhet om att de är giltiga för en själv. Anna behöver veta och förstå att rösträtten även gäller henne och att hennes möjlighet till att rösta inte ska vara begränsad på grund av att hon sitter i rullstol.

För det tredje kan man känna eller gripas av känslan att vara en del. Det kan handla om att känna sig sedd och hörd exempelvis av politiker. Men det handlar också om att bli representerad i media, att bli respekterad och tagen på allvar i skolan, i mataffären, eller på arbetsplatsen. Denna aspekten är flummigast då den är subjektiv och kan skilja sig mycket åt beroende på omgivningen men även dagsform. Det betyder dock inte att den inte är viktig eller att det är svårt att främja den. Även om det inte finns en tydlig handlingsplan kan ändå alla arbeta med den delen och reflektera över hur de bemöter sina kunder, kollegor och kompisar med funktionsvariationer. Bemöter du dem på samma sätt som alla andra? Eller har du förutfattade meningar om deras kompetenser, förmågor eller möjligheter som leder till att du fattar vissa beslut åt dem?

Alla tre aspekter är relevanta. De bygger på varandra. Och de är viktiga att tänka på när vi säger att alla ska kunna leva på samma villkor och ha inflytande över och ansvar för sitt eget liv.